Vart tog ett år vägen?

Jag kan int förstå, tiden rusar och jag hinner ingenting göra. Har spenderat min andra sommar och höst på Åland snart. Kommer att stanna på kobben åtminstone fram till sista december. Viking Line anser sig behöva mina tjänster tydligen, vilket jag dock inte alls har någonting emot. Hellre jobb än utan, även fast detta innebär att jag bor lång väg hemifrån.

Var hemma på en snabbvisit i helgen. Rullade in på mammas gårdsplan i sandsund kl. 14:30 på lördag eftermiddag och rullade ut igen på söndag eftermiddag cirka samma tid. Ibland undrar man om det är till någon nytta alls.

Det som gläder mig är att jag fick träffa min underbara före detta sambo Pia samt den ”för evigt i mitt liv i alla dess former cirkulerande” Sofia. Som vanligt gjorde jag också en släktgenomgång. Jag hoppas att de uppskattar att man hälsar på, det tror jag i alla fall att de gör. Tråkigt nog inser man ju att ingen blir yngre. Tydligast ser man på småttingarna att de växer. 11 åriga lillasyster hade skaffat pojkvän och lill prinsessan Ava springer runt och lär sig så småningom prata. Henne ser ni på bilden här bredvid. Jag lider av att missa alla de små stegen och förändringarna. Det jag vet är att jag kommer att återvända hem till Österbotten oavsett vad alla säger. ”Du blir nog kvar här på ön du, vänta bara” replikerna börjar snart gå mig så mycket på nerverna så jag flyttar hem i ren protest snart. Jovisst är Åland fint men sist och slutligen är det familjen, släkten och de närmaste vännerna runt hemknutarna som betyder mest.

Frågan återstår dock, vad skall man sysselsätta sig med där hemma då? Alternativ och förslag mottages med tacksamhet.